Text & foto: Aada Ala Tala
Jag kom till Aspö för första gången år 2018. Jag höll på att göra anteckningar och ta bilder till boken ”St Olavs vandringsleder”, och vid sidan av arbetet frågade jag de klassiska frågorna som varje turist från stan ställer: hur tar man sig till affären eller läkaren? Vad kan man jobba med här? Har ni en vattentoalett hemma? Då hade jag verkligen ingen aning om att den här lilla ön skulle bli mitt framtida hem.
I höstas gick jag med i Korpo arbetsgrupp i projektet Bobarhet på Pargas öarna. Att bli vald till ö-coach (ansvarig för gruppen) av erfarna och kunniga Korpobor gjorde mig nog ärligt sagt lite nervös, men projektet är viktigt och framför allt intressant. Jag återvände nu till samma gamla frågor ur ett helt nytt perspektiv. För mig har svaren till dem blivit självklara, men att frågorna upprepas sommar efter sommar visar att vår livsmiljö skiljer sig betydligt från fasta Finland. Till all lycka. Jag tror jag kan tala för de flesta Korpobor när jag säger att vi njuter av att livet i skärgården i vissa avseenden är lite mera mödosamt än livet i stan. Det tvingar oss att koncentrera oss på vardagssysslor, att samarbeta med grannen och att emellanåt ha det lite tråkigt. En tråkig stund kan i sin tur leda till att man får syn på norrskenet som flammar bakom fönstret eller att man lägger märke till en skedand som häckar vid stranden.
Välkommen och besvara skärgårdens bobarhetsenkät!
Jag hamnade på Aspö av en slump, men för att kunna bo i skärgården måste man också göra medvetna val. Att bosätta sig på en plats, eller att stanna kvar, kräver att det finns jobb, bostäder och något slags socialt skyddsnät. I början försökte min Aspö-bördiga pojkvän hävda att vi inte nödvändigtvis behöver bosätta oss på Aspö, men det tog inte länge innan vi insåg att vår framtid finns här. Sedan dess har jag bland annat valt att studera till ett yrke som kan skötas på distans för att slippa resa fram och tillbaka till fastlandet, grundat ett eget företag för att kunna jobba hemifrån och byggt upp ett socialt nätverk mellan öarna. Men vissa omständigheter kan man inte påverka själv, och även om skärgårdsbor är handlingskraftiga och kunniga människor måste också vi leva på den moderna världens villkor. Barn ska till skolan alla morgnar, nästan alla yrken kräver en fungerande internetanslutning och för att tvätta byke behövs det inte bara en tvättmaskin utan också el, ett system för avloppsvatten samt en brunn som inte torkar ut på sommaren. Blir havet nedsmutsat och rasande kan livet här till och med bli farligt.
På nationell nivå är vi skärgårdsbor få och det kommer knappast någon hit och frågar om vi har det bra här. Därför måste vi ta initiativ och erbjuda beslutsfattarna information om och förståelse för våra levnadsförhållanden. Om den typiska turisten inte vet hur det går att handla varor, vet då den typiska ledamoten i välfärdsområdesfullmäktige hur många nätter en utskärsbo ska tillbringa på fastlandet för att besöka hälsocentralen en måndag morgon (svar: 3)? Åtminstone min framtidstro förstärks av att våra nya ledamöter i både välfärdsområdesfullmäktige och stadsfullmäktige kommer vid årsskiftet att få en överskådlig analys om vardagslivets realiteter i vår skärgård till stöd för deras beslutsfattande.
I dag vet jag att man inte behöver åka ifrån Aspö för att handla utan man kan beställa matleverans varje vecka från Korpo Handel till förbindelsebåten. Jag vet också att de flesta här jobbar inom sjöfart eller som företagare, och att det finns fyra vattentoaletter på ön. De som är med i vår arbetsgrupp vet nog detta och mer därtill om sina byar, men det behövs också statistiska uppgifter. Därför ber jag om er hjälp: kan ni vara snälla och ta en stund för att svara på vår enkät? På så vis får vi veta hur ni har det i Korpo och på holmar omkring? Svaren handlas helt anonymt. Det är endast talrika svar som kan säkerställa att slutrapporten ger en fullständig bild av Korpo och representerar oss alla från fast bosatta till deltids- och sommarboende.
