Text & foto: Aada Ala Tala<\/p>\n\n\n\n
Jag kom till Asp\u00f6 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 2018. Jag h\u00f6ll p\u00e5 att g\u00f6ra anteckningar och ta bilder till boken \u201dSt Olavs vandringsleder\u201d, och vid sidan av arbetet fr\u00e5gade jag de klassiska fr\u00e5gorna som varje turist fr\u00e5n stan st\u00e4ller: hur tar man sig till aff\u00e4ren eller l\u00e4karen? Vad kan man jobba med h\u00e4r? Har ni en vattentoalett hemma? D\u00e5 hade jag verkligen ingen aning om att den h\u00e4r lilla \u00f6n skulle bli mitt framtida hem.<\/p>\n\n\n\n
I h\u00f6stas gick jag med i Korpo arbetsgrupp i projektet Bobarhet p\u00e5 Pargas \u00f6arna. Att bli vald till \u00f6-coach (ansvarig f\u00f6r gruppen) av erfarna och kunniga Korpobor gjorde mig nog \u00e4rligt sagt lite nerv\u00f6s, men projektet \u00e4r viktigt och framf\u00f6r allt intressant. Jag \u00e5terv\u00e4nde nu till samma gamla fr\u00e5gor ur ett helt nytt perspektiv. F\u00f6r mig har svaren till dem blivit sj\u00e4lvklara, men att fr\u00e5gorna upprepas sommar efter sommar visar att v\u00e5r livsmilj\u00f6 skiljer sig betydligt fr\u00e5n fasta Finland. Till all lycka. Jag tror jag kan tala f\u00f6r de flesta Korpobor n\u00e4r jag s\u00e4ger att vi njuter av att livet i sk\u00e4rg\u00e5rden i vissa avseenden \u00e4r lite mera m\u00f6dosamt \u00e4n livet i stan. Det tvingar oss att koncentrera oss p\u00e5 vardagssysslor, att samarbeta med grannen och att emellan\u00e5t ha det lite tr\u00e5kigt. En tr\u00e5kig stund kan i sin tur leda till att man f\u00e5r syn p\u00e5 norrskenet som flammar bakom f\u00f6nstret eller att man l\u00e4gger m\u00e4rke till en skedand som h\u00e4ckar vid stranden.<\/p>\n\n\n\n